Tag Archives: bokfabriken

Änglabarnet – Solbritt är tillbaka hos Gustafson & Kant

Änglabarnet är en kort thriller med Gustafson och Kants populära polis Solbritt i huvudrollen.

Det går bra för Anders Gustafson och Johan Kant. Författarduons böcker om Solbritt Andersson på Singö har fått många fans. Icepick har tidigare recenserat Sändebudet med gott betyg och när minithrillern Änglabarnet dök upp blev jag aningen förvånad.

Änglabarnet är en ny, fristående thriller med den 65-åriga Solbritt i huvudrollen, i ett litet format. Boken är 158 x 125 mm och spänner över 152 sidor. Alltså som en vanlig bok om lite drygt hälften av sidorna. Som av en slump hade jag en tågresa till Stockholm inplanerad och såväl format och sidantal skulle visa sig passa perfekt. Även trots tågförseningar.

Vad handlar Änglabarnet om?

I Tranvik på Singö beslutar sig en husägare för att renovera ett torp på sin stora gård. Stugan, som byggts på 1700-talet, har stått obebodd i flera decennier. När teglet i den slitna murstocken rivs upptäcks en dold nisch  och i den hittas ett skelett.

Den rutinerade 65-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson och hennes kollegor kommer snabbt till brottsplatsen. Snart konstaterar poliserna att de funnit kvarlevorna av en mycket ung människa. Hur länge har kroppen legat där och vem kan ha begått ett sådant brott? Inom kort väcker fallet Solbritts egna såriga barndomsminnen, som hon gjort allt för att glömma.

Änglabarnet på fiket A Piece Of Cake utanför Kreativ Krafts kontor i centrala Linköping. Med sitt korta sidantal och nätta format passar boken perfekt som kaféläsning när det är fint väder.

Solbritt Andersson har många fans och Änglabarnet lär slukas i rask takt

Fans av Solbritt Andersson, och det finns många då de tidigare böckerna sålt inte mindre än 120.000 exemplar kommer nog att sätta tänderna i den här lilla boken. Omslaget är tjusigt och den märks knappt i väskan. Hur som helst, att skriva en kriminalroman på ett så pass litet sidantal och lyckas kroka upp läsaren är nog inte så lätt. Tack vare att Gustafson och Kant redan har etablerat såväl Singö som Solbritt med stor framgång så känns med andra ord både miljöer och berättarstil bekant.

Singö-serien rullar på med nya polisutredningar

Storyn drivs fram varsamt och när vår kära polis med kollegor börjar nysta i fallet med den lilla kroppen blir det stundtals bra. Precis som förväntat är det actionbomb vi läser utan en välskriven mordhistoria med realism och känsla. Här ska vi inte spoila sönder slutet, men dess upplösning hade gärna fått vara både längre och mer utförlig. Hur som helst är Änglabarnet en hygglig läsupplevelse i väntan på nästa mer omfattande bok från Gustafson och Kant.

Text och Foto : Johan Åhlund

Förlag: Bokfabriken

Utgiven i maj 2018

Läs mer om Gustafson och Kant på Bokfabrikens sida

Eldsystrar – Realistisk psykologisk thriller av Susanne Boll

Eldsystrar av Susanne Boll anlände på den internationella Gin & Tonicdagen. Det visade sig vara en god kombination. Foto: Johan Åhlund

Eldsystrar av Susanne Boll fick mig intresserad på flera sätt, dels på grund av att psykologiska thrillers kan vara riktigt underhållande, men också på grund att Boll precis som mig har tillbringat en hel del tid i Motala. Då Eldsystrar utspelas i både Stockholm och Motala ökade mitt sug att ta del av historien om psykologen Vera Liljas äventyr.

Vi tar en titt på handlingen i Eldsystrar först

Psykologen Vera Liljas favoritklient Ayana kommer inte till den avtalade terapitiden på mottagningen vid Odenplan. Ayana brukar alltid komma på sina samtal och hennes frånvaro oroar Vera. Ayana jobbar som journalist och får ibland ta emot hot, något som även Vera fått utstå den senaste tiden. Ett efter ett har de dykt upp, de anonyma hotbreven och obehagliga budskapen. Tonen har blivit allt mer påträngande. Någon som är våldsam, kränkt och driven av ett glödande hat riktar allt fokus mot Vera Lilja. Samtidigt börjar Veras traumatiska förflutna göra sig påmint.

I Veras ungdom förlorade hon båda sina föräldrar i en fruktansvärd eldsvåda, där även hennes syster blev svårt skadad. Vera har i hela sitt liv känt en enorm skuld och försöker sona den genom att hjälpa andra. När det visar sig att Ayana är kidnappad sätts snart Veras psykologiska kunskaper på spel, på allvar.

Javisst, där har vi det. En handling som andas trovärdighet, troligtvis lockar till nyfikenhet och som förmodligen kommer att tilltala både manliga som kvinnliga läsare.

Eldsystrar inleds bra och skapar både nyfikenhet och intresse

Boken inleds förvånansvärt fint, och den första kvällen läser jag långt fler kapitel än jag förväntat mig. Det må låta klyschigt, men Boll lyckas med de första kapitlen i Eldsystrar fånga läsarens intresse. Allt eftersom vävs en realistisk handling fram.

Utan explosiva actionutsvävningar eller överdrifter lyckas Boll med små och smarta knep hålla stämningen uppe. Fokus ligger på en trovärdig handling där bokens karaktärer mejslas fram på ett utmärkt sätt, utan att läsaren behöver traggla sig igen om sida upp och sida ned med karaktärsdrag och överdrivna personliga detaljer.

Det är lätt att tycka om Vera Lilja och hennes syster. De har en relation som är allt annan än enkel, just denna skildras fint och med värme i Eldsystrar. Lägg därtill ramhandlingen med fint berättad vänskap, spänning och miljöbyten så resulterar Eldsystrar i en god läsupplevelse.

Boken förtjänar ett extra plus för att Boll förpackat storyn väl, med lagom långa kapitel samt inte minst ett sidantal som känns klockrent. Det bidrar till en snabbläst och underhållande thriller med mersmak för fler böcker med Vera Lilja i centrum.

Nyfiken på mer info om Susanne och hennes böcker? Här är hemsidan, Instagramflödet samt förlagssidan.

Text & Foto : Johan Åhlund samt Susannes hemsida.

Förlag: Bokfabriken

Antal sidor: 262

Utgivningsdatum: 2018-04

ISBN: 9789176297308

 

Innan snön faller av Helena Kubicek Boye

Man ska inte döma en bok efter omslaget. Speciellt inte om omslaget är så tjusigt formgivet som Helena Kubicek Boye´s skönlitterära debut Innan mörkret faller. En bok som uppmärksammats en hel del i media och som utspelas i en miljö som många skräck- och thrillerläsare troligtvis tilltalas av. Vi pratar om den rättspsykiatriska kliniken i Säter, och dess mytomspunna fasta paviljong.

Innan snön faller av Helena Kubicek Boye

Innan snön faller av Helena Kubicek Boye har ett tjusigt designat omslag. Till vänster skymtar helt skamlöst en så kallad hipsterläsk. Äckligt pretto. Foto: Johan Åhlund.

Som om inte detta vore rafflande nog så har även Helena arbetat inom den psykiatriska öppenvården i just Säter. Här finns med andra ord goda förutsättningar för otäck och rafflande läsning så det räcker och blir över. Dessutom måste det vara både roligt och spännande att förlägga handlingen till en av landets mest omtalade institutioner. Lägg där till att bygga upp ett fiffigt persongalleri, med en obehaglig hierarki, kasta in en ung och nybakad psykolog mitt i alltihop och sedan addera en mystiskt avliden patient.

Innan snön faller av Helena Kubicek Boye

Innan snön faller och författarinnan själv, Helena Kubicek Boye. Fotot har Bengt Alm tagit.

Förhoppningarna på Innan snön faller var relativt höga. Inte minst om man har koppling till Dalarna och dessutom än intresserad av psykologi och känner personer som jobbat på just nämnda klinik. Man behöver bara bildgoogla på ”säters fasta paviljong” för att obehaget ska få ens hårstrån att resa sig.

Med de svartvita bilderna i bakhuvudet och beskrivningen av Anna Vargas första dagar på Säter förs läsaren in i en skrämmande och obehaglig tillvaro. Bokens kapitel är korta, tempot är högt och sjukhusets ledning med dess hierarkiska ledning är stoff som passar utmärkt i en modern psykologisk skräckfilm.

Innan snön faller – osunda hierarkier och onda vibbar

Halvvägs in i boken lägger jag ifrån mig den, och konstaterar att Helena måste haft otroligt roligt när hon filade fram handlingen i Innan snön faller. Hon har verkligen tagit ut svängarna rejält, samt introducerat Anna Varga som en karaktär med fortsatt potential. Okej, även om boken såklart är fiktion så känns det uppfriskande att hon vågat förlägga handlingen till ett ställe som verkligen existerar, och som har en sådan unik och omtumlande historik. Att man lätt kan läsa mer och fördjupa sig i den gamla kliniken online gör definitivt boken mer spännande. Kom dock som sagt ihåg att boken är en fiktiv berättelse.

Innan snön faller visade sig vara en snabbläst (330 sidor) bladvändare som överraskade positivt. Mycket på grund av historien (både den verkliga men också bokens), men också tack vare bokens karaktärer och ramhandling. När den lokala murveln i kombination med pensionerade poliser börjar göra efterforskningar tillsammans med vår psykolog, ja då blir det både underhållande och rafflande.

Text och Foto : Johan Åhlund – Foto nr2: Bengt Alm. Förlaget är Bokfabriken

Innan snön faller och dess handling

Höstens mörker sänker sig över den mytomspunna rättspsykiatriska kliniken i Säter. Här sitter de brottslingar som bedöms vara för sjuka för att kunna avtjäna sitt straff i vanligt fängelse. Den nyutexaminerade psykologen Anna Varga har fått en tjänst vid kliniken och lämnar med glädje Stockholmslivet bakom sig. Annas glädje försvinner snabbt då hon nås av hotfulla meddelanden. Kort därefter hittas en patient död, och driven av sin nyfikenhet ger sig Anna ut på en jakt som leder henne bakåt i tiden, då gränsen för sjukt och friskt styrdes av kön och social tillhörighet. Hoten mot Anna blir allt allvarligare och det är tydligt att någon inte vill att hon ska gräva djupare. Vem kan Anna egentligen lita på? Och kommer hon någonsin att få reda på sanningen om vad som försiggår på Säter?

Jägaren av Kamilla Oresvärd – Stina Seger & Co del II

jägaren av kamilla oresvärd

Jägaren av Kamilla Oresvärd breder ut sig bredvid ett alldeles för tomt glas som snart ska fyllas av ett trevligt rödvin. Ett glas rött samt en bra bok kan vara precis det du behöver just nu. Jag tycker du ska unna dig det, det är du värd. Foto: Johan Åhlund

Sanningen ska fram, till varje pris i Kamilla Oresvärds Jägaren

Dags att sätta tänderna i en initialt lovande mordhistoria som utspelas i hjärtat av Göteborg. Jägaren är namnet på Kamilla Oresvärds senast thriller, en fristående uppföljare som det så fint heter till hennes thriller Minnesbäraren från 2015. Kolla gärna upp den om du tycker Jägaren verkar intressant.

Efter att ha läst några riktigt tighta och explosiva actionthrillers är det skönt att få ge sig i kast med en realistisk spänningsroman. Med karaktärer som känns äkta, sårbara och hängivna sitt jobb.

Jägaren börjar lovande. Ett kort inledande kapitel slår an tonen direkt, och leder oss i rask takt till Göteborg. En stad där kriminalkommissarie Stina Seger tillsammans med sin arbetsgrupp precis fått ett nytt mord att lösa.

Allt börjar när Julia en tidig morgon kommer hem från ett nattklubbsbesök. I lägenheten möts hon av en fruktansvärd syn. Hennes storasyster ligger livlös och sargad på köksgolvet, täckt av blod. Mordet är utfört med frenesi och gärningsmannen har lyckats att utplåna spåren efter sig.

Vem är han och vad är det han söker?

Kamilla Oresvärd

Kamilla Oresvärd. Foto: Bokfabriken

Seger, Kowalski och de andra sliter sitt hår, och offrets halvsyster beter sig samtidigt både kyligt och udda. Mitt i allt elände bearbetar även Stina sorgen efter sin bortgångna mamma. Samtidigt jagar en man sanningen om en olycka som skedde flera år tidigare. Men vem är han? Och vad är det som han så desperat söker efter?

Jägaren är full av realism och trovärdiga karaktärer

Jägaren är både trovärdig och spännande. Stina Seger kommer många läsare att tycka om. Hennes karaktär är mänsklig och hon känns sympatisk. Hon kämpar på, trots sin sorg och sliter tillsammans med sin grupp för att få tag på gärningsmannen. Det samma gäller även för kollegan Dan Kowalski, kompetent och smart men med egna tillkortakommanden och ett mindre lyckat privatliv.

Det fina persongalleriet, att boken inte på något sätt är för överdriven; samt en genomtänkt ramhandling kryddad med en mystisk man med en oklar agenda gör Jägaren till en bra pendlingskamrat. Extra plus till en riktigt skickligt och smart ihopknytning av säcken på slutet. 306 sidor gick oväntat snabbt och faktum är att betyget blir gott. Något säger mig att Kamilla har jäkligt roligt när hon skildrar team Segers äventyr och får ta ut svängarna i Göteborg.

Text : Johan Åhlund – Foto : Bokfabriken
Nyfiken på mer? Då kan du göra ett besök på Kamilla Oresvärds hemsida. Eller hoppa in på Bokfabriken.se alternativt ta en titt på Storytel. Det finns ju fler böcker i serien att upptäcka.

De saknade av Thomas Rydahl – Erhard är tillbaka

Omslaget till De saknade av Thomas Rydahl

Omslaget till Tomas Rydahls thriller De saknade. Den andra delen om Erhard Jörgensen och hans komplicerade tillvaro på den soliga Kanarieön Fuerteventura.

De saknade – alla älskar en underdog

Thomas Rydahls thriller Eremiten (recensionen av Eremiten hittar du här) fick fin kritik. Historien om pianostämmaren Erhard Jörgensen som av personliga skäl lever som eremit på Fuerteventura visade sig vara en mycket skickligt berättad thriller. Nu är Rydahl tillbaka med De saknade. Den andra boken om Erhard och hans liv på den soliga Kanarieön. Kvar är de välskrivna karaktärerna, Fuerteventuras myllrande stadsbild och det fint flödande språket. Kan han upprepa succén med sin tidigare mycket uppskattade thriller?

I De saknade står eremiten Erhard i centrum. En klipsk underdog som tillsammans med getterna Helan och Halvan lever ett minst sagt spartanskt liv på ålderns höst. Tillvaron består mest av besvikelser och allsköns motgångar. Brödpengarna slits ihop genom att leta upp stulna mopeder och att återlämna bortsprungna hundar till sina ägare. Han har det rätt jävligt, med andra ord.

Dessutom gör sig hans förflutna sig påmint när dottern Le tillsammans med ett tv-team dyker upp. Le är med i en realitysåpa med titeln De saknade. Ett program där man letar upp personer och återförenar dem tillsammans. Le letar efter sin pappa, för att göra upp om det förflutna.

Att inte vilja bli hittad, inte ens av familjen

Erhard har sina skäl till att hålla sig borta, men hans liv fylls av både mening och utmaningar när han engagerar sig i att leta upp en försvunnen man från Mali. Ett uppdrag som snabbt visar sig vara betydligt mer komplicerat än Erhard trott.

Polisen är ointresserad, den organiserade brottsligheten visar med tydlig önskvärdhet att Erhard bör tagga ner, och samtidigt kämpar många strandade flyktingar för sin överlevnad på ön. Dessutom stöter Le på problem på egen hand. Hon är en vilsen själ, med missbruksproblem, samt gott om skinn på näsan. Snart kommer Le och Erhards vägar att korsas. Frågan är vem som satt sig mest i klistret till dess.

De saknade är en värdig uppföljare till Eremiten

Rydahl vet hur man följer upp en succé. Karaktären Erhard utvecklas för varje kapitel och att växla kapitel för kapitel mellan Erhards upplevelser och Le´s är ett väl fungerande upplägg. Redan på första sidan visar Rydahl att han är en god berättare, med humor. Just avvägningen mellan detaljer, karaktärsdrag, spänning och väl satta finurliga repliker gör såväl Eremiten som De saknade som en fin läsupplevelse. Just den språkliga stilen och dess drivande anslag gör att Rydahls texter krokar fast lite extra i läsaren. Man sveps med, helt enkelt.

Något som jag anmärkte på när det gäller föregångaren var sidantalet. Även De saknade är en rejäl pjäs på 526 sidor, vilket är aningen i överkant. Men det är ingen anledning till att nobba den. Dock är den stundtals otäck, i sina skildringar av mänsklig exploatering, oroväckande samhällsutveckling och människans brist på empati.

Rydahl vet vad han gör, och han gör det bra. Återigen levererar han en driven och oförutsägbar thriller, med fiffigt upplägg och smarta överraskningar. Dessutom känns det som om han bara skrapat på ytan på Erhards själ och äventyr. Det här är en väldigt spännande karaktär och jag hoppas att vi får läsa mer om Erhards öden och äventyr framöver.

Ps, hade den här boken varit en svensk sjuttiotalsfilm hade den säkert hetat Full fart på Fuerteventura eller något annat hurtigt.

Text : Johan Åhlund
Thomas Rydahls hemsida, Det mesta om Thomas författarskap.
Antal sidor: 526
Utgivningsdatum: 2017-11
Förlag: Bokfabriken
Originaltitel: De savnade

ISBN:9789176295298

Landsförrädaren av David Baldacci

David Baldacci har sålt mer än 110 miljoner böcker. Landsförrädaren är en av dessa och äntligen förenas bröderna Puller. Foto: Bokfabriken

I den här bloggposten ska vi ta en titt på Landsförrädaren, den senaste boken av David Baldacci om hans militärpolishjälte John Puller.

Landsförrädaren inleds i ett fängelse olikt alla andra. Ett supermaxfängelse med ett säkerhetssystem utöver det vanliga och där militärens hårda disciplinregler gäller. Ingen av fångarna har ens tänkt tanken på att rymma. Alla trodde att det var omöjligt. Fram tills nu.

Landsförrädaren påminner mig om tv-serien Prison Break

John Pullers äldre bror Robert är dömd för landsförräderi. Hans oförklarliga rymning från fängelset har gjort honom till landets mest eftersökta brottsling. Vita huset ser John Puller som länken till att finna Robert. Men Puller upptäcker snart att hans bror är jagad av någon som inte vill fånga honom levande. Puller tvingas dessutom att samarbeta med en annan agent som verkar ha en helt egen agenda. Det verkar som att någon är villig att göra vad som helst för att sanningen inte ska komma fram. Pullers förmåga som utredare sätts verkligen på prov, och han kanske inte är tillräckligt skicklig för att rädda sin bror eller ens sig själv.

Den engelska ljudboken

Så dök den alltså upp, Landsförrädaren. Bok nummer tre i serien om den smarte och effektive militärpolisen och FBI-utredaren John Puller. En karaktär som växt i popularitet för varje utkommen bok.

De tidigare delarna har bjudit på stundtals mycket läsvärd underhållning och förväntningarna var stora på trean. Inte minst då handlingen på förhand verkar riktigt lovande. Att kasta in den äldre brodern Robert i storyn är som gjort för adrenalinpumpande verklighetsflykter.

Några av Baldaccis verk. De engelska omslagen är rätt piffiga. Landsförrädaren heter The Escape och syns på den nedersta raden, näst längst till vänster.

Handlingen är totalt oförutsägbar

Landsförrädaren börjar med en explosion av välskrivet, synnerligen väl researchat fängelserymmningsraffel (vilket ord). Det är tight, jäkligt smart och ett skickligt sätt att kroka upp läsaren. Man undrar hur många timmar Baldacci lagt på att läsa på om USA´s olika underrättelsetjänster och dess hierarkier. Här finns en sanslöst snirgligt uppbyggd handling. Storyn kretsar kring agenter och karaktärer som alla jobbar för eller emot varandra inom den gigantiska amerikanska säkerhetsapparaten.

Bröderna Puller jobbar tillsammans i Landsförrädaren

Ingen litar på någon och när väl Robert på utsidan börjar nysta i intrigen blir det riktigt spännande. Båda bröderna är som karaktärer väldigt intressanta och för min del är John Puller aningen vassare än Baldaccis andra litterära hjälte Amos Decker.

Många fans lär tilltalas av bokens intrig med en avancerad rymning och jakt. Äntligen får läsaren en story om de båda bröderna Puller, en duo som jag verkligen hoppas att Baldacci parar ihop i flera böcker. John Puller är en populär huvudkaraktär, men hans bror visar sig vara lika lätt att tycka om. Om Baldacci låter dem samarbeta kommande böcker protesterar jag verkligen inte.

Hög lägstanivå och stabilt beättande

Landsförrädaren är dock inte den bästa boken i serien (än så länge finns det tre böcker om John Puller). Trots en handling med så många vändningar att man undrar hur sjutton Baldacci kunnat vända upp och ner på intrigen så pass många gånger. Totalt oförutsägbar, extremt väl påläst, kryddad med smarta sidospår och en hel del action. Men, den är aningen för lång med sina 506 sidor. Den är gedigen, men den håller inte riktigt samma klass som föregångaren. Trots detta ser jag fram emot nästa del. Hoppas att Bokfabriken snart släpper fler böcker med John Puller. Gärna tillsammans med båda bröderna. Det kan bli en duo det slår gnistor om.

Icepick har recenserat flera böcker av David Baldacci:

De Bortglömda (om John Puller)
Faller Walther Dabney (om Amos Decker)
Missa heller inte David Baldaccis hemsida. Bokfabriken är också värd ett besök för flera av Baldaccis thrillers. I den här recensionen hittar du även lite mer kortfattad information om Baldaccis nyaste bokhjältar.
Johan Åhlund

Stöld – Snabb spänning av James Patterson och Rees Jones

Omslaget till James Pattersons Stöld, den första så kallade bookshoten som Bokfabriken lanserat. Jag har tidigare köpt Pattersons Zoo 2 i serien. Foto: Bokfabriken

Så kom trenden även till Sverige, alltså det som man kallar bookshots. Korta romaner med högt tempo där man sållat bort det mesta av mellantjafs och går pang på rödbetan. På svenska kallas de handlingsdrivna snabbromaner. Först ut är James Patterson, en författare som likt en fabrik vräker ur sig böcker åt alla håll och kanter. Ofta tillsammans med olika medförfattare, vilket gör det svårt att identifiera hur mycket jobb han verkligen lagt ner på varje bok.

Han har ett stenhårt tempo och ligger bakom mängder av succéer, den senaste jag läste var Postcard Killers (recension finns här) som han skrev tillsammans med Liza Marklund. Tidigare i sommar blev jag nyfiken på tv-serien Zoo som bygger på Pattersons litterära förlagor och beställde de två pocketarna. Ta mig sjutton så var del två en så kallad bookshot på lite drygt 130 sidor. Jag ska ge tv-serien en chans innan jag ger mig på böckerna.

Stöld heter den första som körts ut på svenska. 132 sidor tunn, handling som kan beskrivas i 1,5 tweet och ett stabilt omslag. Påpassligt nog hade jag en tågresa inplanerad och jag tog med den i väskan. Döm om min förvåning när jag i den främre delen av tåget hamnade mitt emot en tjej som visade sig läsa Bikini av just Patterson. Spontant började vi prata om hans titlar och vem som skulle vara intresserad av just bookshots.

Vi kom snabbt fram till att de är som gjorda för pendling, kortare resor eller som hjärnrensare. Istället för att köpa en dagstidning eller två kan man slå till på en bookshot. Under förutsättning att de är billiga, märk väl. Priset är den viktiga faktorn här. So far så ligger priserna hyggligt rätt på cirka 38 kronor på nätet. Förhoppningsvis kostar de inte 84 kronor på Pressbyrån.

Stöld breder ut sig i solen. Jag läste ut den på en tågresa, och som reselitteratur fungerar dessa kortare effektivt drivna böcker mycket bra. Foto: Johan Åhlund

Givetvis blev tåget försenat, det är ju SJ vi pratar om och tågresan tog 40 minuter längre tid än planerat. När jag kom fram till Stockholm hade jag precis blivit klar med boken, det tog lite drygt två timmar och väl framme så gav jag boken till min medpassagerare. Om man inte vet vad man ska göra under lite drygt två timmar så kan en Bookshot vara ett bra alternativ, men det är ju såklart även alla andra böcker.

Stöld och dess handling

De är redo att slå till. I flera månader har de övervakat juveleraren på Hatton Garden. De har full kontroll. Ingenting kommer kunna gå snett. Vad de inte tagit med i beräkningarna är att någon annan har planerat exakt samma kupp. Men de måste ta hem det här Det är långt ifrån bara diamanterna som står på spel.

Jajamensan, där har vi handlingen. Pang på. Inledningsvis noterar jag att ”James Patterson har lämnat sitt godkännande att bli identifierad som författare till detta verk i enlighet med Copywright and design and patents act 1988”. Läs den meningen en gång till. Med pytteliten text på omslaget står det att boken skrivits med Rees Jones. Detta är som sagt inget ovanligt fenomen och jag är kanske negativ i överkant. Hur som helst så borde Rees Jones (Geraint Jones) lyftas fram. Han har dessutom skrivit boken Blood Forest som fångat mitt intresse. Den verkar kunna bli bra.

En bookshot bör hålla högt tempo och kännas kreativt impulsiv, Stöld lyckas med detta

Faktum är att föga förvånande så bär bokens handling iväg likt ett japanskt snabbtåg. Till skillnad från SJ så kör Patterson inte fel, spårar ur eller agerar utan självförtroende. Här är det ord och inga visor och ett accelererande tempo.

Flera andra titlar är klara och dyker snart upp i hyllorna. Foto: Bokfabriken

När den arbetslöse 25-årige Alex Snowcroft bestämt sig för att fixa lite extra pengar genom att begå ett till en början relativt okomplicerat diamantrån går saker och ting inte riktigt enligt plan.

Det skiter sig på ren svenska och han och hans kumpaner får snart den handlingskraftige kriminalkommissarien Alex Hill vid Scotland Yard efter sig. På 130 sidor hinner man inte med mycket och även om det blir spännande så lyser detaljerna med sin frånvaro. Men, det är givetvis tempofyllt och rappt berättat. Givetvis lyckas man trots sidantalet förlägga storyn till flera olika destinationer, och lyckligtvis även servera läsaren några oväntade twistar. Detta gör att Stöld fungerar som ett bra tidsfördriv. Sidantalet är som gjort för småstressade tågpendlare, och istället för ett par dagstidningar kan man leta upp dessa titlar och på så sätt förkorta restiden markant.

Text och foto : Johan Åhlund

Utgivningsdatum: 2017-06
Orginialtitel: Heist
Förlag: Bokfabriken
Antal sidor: 132
ISBN: 9789176294567

Generation 500 – Nostalgi av Jimmy Wilhelmsson & Kenneth Grönwall

Omslaget till Generation 500. En bok som passar utmärkt i hyllan bredvid den tidigare Generation 64. Foto: Bokfabriken

Vissa böcker fångar ens intresse lite extra. För min del är detta definitivt en sådan. Förväntningarna var nämligen inte så lite höga efter att ha läst Generation 64 med stor behållning. Nu har alltså Jimmy ”Spelpappan” Wilhelmsson och Kenneth Grönwall gett sig på uppföljaren, Amiga 500 har fått en egen bok i Generation 500. En bok som många längtat efter.

Många födda på sjuttio- och åttiotalet satt som kids som förtrollade framför sina hemdatorer. Mest populär var Commodore 64, och förutom att spela spel var det många som på stapplande steg började lära sig programmera på den. Commodore visste vad de gjorde, och när man lanserat Amiga-serien satt många i pojkrummen och funderade på hur man lättast kunde sälja en njure för att ha råd med en egen Amiga 1000.

Commodore Amiga 500 släppte loss hela Generation 500

Sedan kom Amiga 500, en billigare version med enorm potential. Jämfört med C64 ett monster med otämjd potential. Dessutom en fullfjädrad nöjesmaskin med spel som var så tjusiga att många inte trodde sina ögon. Reklamen visade upp bilder som fick många att tappa hakan över Amigans grafik.

Celebrandil, eller Mårten Björkman som han egentligen heter. En legendarisk kodare på Amiga-scenen. Idag jobbar han med att få robotar att förstå sin omvärld och att lära sig av den. Som du ser jämfört med min Rush 24 ryggsäck så är boken en rejäl pjäs. Den väger 1500g och är på 180 sidor, med fina bilder, tryckta på mycket fint papper. Foto: Johan Åhlund

Veckopengar sparades, gräsmattor klipptes in absurdum och det sommarjobbades utan dess like på loven. Julklapparna bestod för de lyckligaste ungarna av en stor vit papplåda innehållandes en ny Amiga 500.

1987 började en stor del av våra skickligaste kreatörer och innovatörer inom IT att experimentera med Amiga 500 och en hel subkultur startade. En kultur som gagnade både de som spelade spel, de som gjorde musik och såklart programmerarna. Just detta breda fokus och den kultur som Commodores datorer skapat och dess härliga kreativa synergier har Jimmy Wilhelmsson och Kenneth Grönwall skildrat i boken Generation 500.

Min egen hemdatorbana startade med en pipande Spectrum 48k, sedan en Atari 1040 ST, och till slut en Amiga 500. Kompisarna hade Spectrum eller C64 innan Atari och Amiga började dela upp kidsen i två läger.

Amigan var en härlig maskin, inköpt via en annons i Gula Tidningen tillsammans med två Tac-2, en färgmonitor, en ryggsäck proppad med spel samt en hög med DatorMagazin och Svenska Hemdator Hacking. Det kostade en slant men det var det värt. Inte minst för att den var entrébiljetten till en härlig kultur samt för att det fanns så mycket att göra med den. Jag köpte den ganska sent och det var skönt att ha en egen efter att ha spenderat mycket tid hos kompisarna.

Lite hipsterläsk, en plats i solen och en god bok. Det kallar jag semestertider. Boken satte tonen för kvällens retrosnack, för vi är många som minns både C64 och Amiga 500 med goda minnen. Foto: Johan Åhlund

Just dessa känslor och erfarenheter skildrar man i boken Generation 500 på ett härligt nostalgiskt sätt. Inget var omöjligt, datorer var framtiden och vissa av våra ungdomar satt på talanger av absolut världsklass när det handlade om att skapa spel, demos och musik. Förmågan att maximera ut varje uns av datorns kapacitet blev dessa ungdomar experter på. Inte undra på att boken blir intressant, för det finns hur mycket härlig nostalgi, kompetens, affärsnytta, spelkultur som helst att skriva om. Lite av ett I-landsproblem för Jimmy och Kenneth.

Generation 500 är en grafisk fullträff

Att presentera en hel kultur i bokform kan göras på flera sätt. Ett är att skita i all formgivning, använda sparsamt med svartvita bilder och sedan skriva sida upp och sida ner med text. Det blir sällan bra med tanke på att läsarna då går miste om all pixelnostalgi och känsla. En bild säger mer än tusen ord, för att få in ytterligare en sliten klyscha. Ett annat sätt är att försäkra sig om ett stort format, i kaffebordsstil, med hög papperskvalitet, att säkra upp massor med fina bilder och sedan lägga mycket tid vid att paketera det snyggt. Det har man verkligen lyckats med. Den tidigare boken Generation 64 var fantastisk och Generation 500 är lika välarbetad både formmässigt som innehållsmässigt.

Det var andra tider förr. Medans andra sprang omkring ute och lekte eller jagade tjejer fanns det samtidigt en enorm kunskap om just Amiga 500 i svenska skolor. Många var så kallade lamers, men i varje skola fanns någon eller några som verkligen lärde sig att maximera kunskaperna. Foto: Johan Åhlund

Innehållet är precis som kulturen brett. Storyn om själva datorn och hur den kom hit rivs av på direkten och sedan börjar ett rent smörgåsbord av nostalgi för svenska hemdatordatorägare.

Spelen har såklart en stor del i boken. Säg den svensk (både killar men även tjejer) i fyrtioårsåldern som inte spelat spel som Bubble Bobble, Populous, Monkey Island, The Great Giana Sisters eller Defender Of The Crown. Bilder tillsammans med intervjuer av nyckelpersoner är vägen att gå, och kapitlet om tidningen DatorMagazin visar med tydlighet och humor om en tidningsbransch med stor kreativitet, fria tyglar och ett härligt driv. Hur modernare motsvarigheter på webben jobbar är även kul att läsa.

Sedan kommer ett rejält tilltaget kapitel om musiken som skapades, och här intervjuas en stor mängd personer som berättar om hur de knappt kunde slita sig från sina sequencers.

Bokens riktiga höjdpunkt är kapitlen om hackarna och spelmakarna där dåtida legender som Mahoney och Kaktus hjärtligt berättar om upplevelsejakter och avancerad problemlösning och jämför detta med hur branschen ser ut idag.

Generation 500 visar upp svenska innovatörer av världsklass

Intervjuerna överlag levereras med fina bilder och jämför ofta hur det var då jämfört med nu. Så här i efterskott ger intervjupersonerna en insikt i den smått kusliga kompetens de besitter inom sina områden. Det är oerhört imponerande att läsa om dåtida datalegender som Jacob ”Jas” Ström, Mårten ”Celebrandil” Björkman, Johan ”Rubberduck” Döhl och Andreas ”Megaman” Tadic bara för att nämna några av bokens personligheter. Samtliga är kreativa genier av absolut världsklass och har bidragit till massor av tekniska innovationer. Man blir nästan mörkrädd när man så här i efterskott läser djupintervjuer med personer vars namn man läst på skärmen under demos, eller sett på crackade spel i ungdomen. Dessa herrar såg många upp till och det är otroligt imponerande att se vad de arbetat med, och åstadkommit efter att de lärt sig tämja Amigan. Imponerande är dagens underdrift.

Generation 500 är precis som sin föregångare Generation 64 för många en välkommen och snudd på oemotståndlig nostalgikick för många. En mycket skickligt paketerad resa till en tid då det enda man behövde för att vara lycklig var en tjej att krama, en Suzuki K50, en Amiga och en Tac-2 (okej, nästan i alla fall). Flera av bokens intervjuer borde vara obligatorisk skolläsning då de är inspirerande, skrivna med glimten i ögat och samtidigt visar vad man kan åstadkomma genom att tämja ett programmeringsspråk.

Mycket bra jobbat Jimmy Wilhelmsson och Kenneth Grönwall. För andra gången dessutom. Boken är en mycket bra present till vilken sjuttio- eller åttiotalist som helst.

Text & Foto : Johan Åhlund

Boken hittar du hos Bokfabriken Mer om Jimmy Wilhelmsson hittar du på Spelpappan. Boken har även en egen sajt. Mer härlig nostalgi finns i klippen nedan.

Vit syren – Cecilia Sahlström lanserar ny thrillerserie

Omslaget till Vit syren av Cecilia Sahlström. Foto. Johan Åhlund

Försommaridyllen spricker när en ung tjej hittas brutalt misshandlad i Lunds stadspark. Gärningspersonens tillvägagångssätt verkar ha symbolisk betydelse och i offrets hand vilar en kvist av en sällsynt vit syren. Kommissarie Sara Vallén vid våldsroteln i Lund blir tilldelad fallet, men hennes utsikter att vara en del av lösningen försvinner snabbt när hennes son blir huvudmisstänkt. Trots att hon är berövad sina befogenheter känner hon sig tvungen att lösa fallet. Hon måste rädda Johannes. Hennes son skulle aldrig göra någonting sådant. Aldrig.

Där har vi ramverket i Vit syren, Cecilia Sahlströms första bok om kommissarie Sara Vallén och inspektör Rita Anker vid polisen i Lund. Cecilia har arbetat som polis i mer än 20 år och har dessutom jobbat som chef inom socialtjänsten. Hon lär med andra ord samlat på sig en hel del erfarenheter av att jobba med människor, samtidigt som hon besitter värdefulla kunskaper om hur polisarbete utförs. Detta tillsammans med en bra grundhistoria har potential att bli lyckad läsning.

Just att det är huvudkaraktären kommissarie Sara Valléns egen son som hamnar i polisens huvudfokus ger boken en extra intensitet och krydda.

Vit syren, Boba Fett samt diverse hipsterläskeblask. Foto: Johan Åhlund

Det polisiära arbetet som skildras i Vit syren känns äkta. Gärningsmannen fortsätter att gäcka polisen och ju längre tiden går, desto mer ökar frustrationen i utredningsgruppen. Tanken på att skurken fortfarande är på fri fot stör, men det finns dock flera ledtrådar. När man börjar följa upp tips och spår börjar utredningen röra på sig i rätt riktning. Samtidigt som storyn tar fart.

Det blir spännande och stundtals också obehagligt. Det som drar ner betyget ett snäpp är sättet som poliskollegorna skildras. Sara och Ritas kollegor skildras nämligen som feta, inkompetenta, slarviga och allmänt otrevliga. Något som irriterar både Rita och Sara, och detta görs väldigt tydligt i boken. Detta är synd, för det blir tröttsamt att så ofta läsa hur de spyr ovett och galla på sina kollegor.

Vit syren är en stabil deckare med extra plus för dess driv, alla fina detaljerade miljöer samt för att den känns så trovärdig och realistisk.

Text och foto : Johan Åhlund
Här ser du Cecilia som berättar om boken tillsammans med Björn Gadd:

Läs gärna Sydsvenskans intervju med Cecilia. Den hittar du här.
Utgiven: 2017-05
Förlag: Bokfabriken
ISBN: 9789176294703

Fallet Walter Dabney – Svårlöst mordgåta av David Baldacci

Fallet Walter Dabney av David Baldacci heter The Fix på originalspråk. Här står den inklämd mellan två flaskor cola. Foto: Johan Åhlund

David Baldacci säljer böcker som aldrig förr. Hans författarförmåga är rasande effektiv, skrivkramp existerar inte. Ej heller brist på fantasi och känsla. Sedan 2013 har han skrivit nio böcker. Nio. Det är helt sanslöst produktivt, och även om jag inte har läst alla så har de jag läst varit stabila och spännande. De senare åren har hans titlar i huvudsak handlat om följande tre karaktärer:

Will Robie: Den ensamme och statsanställde yrkesmördaren. En topphemlig resurs som USA:s regering använder i situationer där varken polis, FBI eller militär räcker till.
John Puller: Militärpolis och ytterst erfaren utredare som även är en dekorerad krigshjälte.
Amos Decker: Polis och före detta fotbollsspelare med speciella talanger.

Nu är det dags att ta tag i den tredje boken om Amos Decker.

Mr Decker är en stoväxt före detta fotbollsspelare som efter en skada fått diagnosen hypertymesi. Han minns alltså allt som hänt honom, inklusive saker han helst skulle velat glömma. Efter skadan sadlade han om till polis, ett yrke där hans fenomenala minne ofta kommer väl till hands. Faller Walter Dabney är den tredje boken om Amos Decker och visar sig vara en thriller med relativt mycket spänning, oväntade händelser och en minst sagt knepig historia för Decker och hans kollegor att börja nysta i.

Fallet Walter Dabney är den tredje boken om Amos Decker. Han jobbar som utredare på FBI och får ett otroligt svårt fall att lösa i Baldaccis senaste thriller. Kasst telefonfoto: Johan Åhlund

Okej, jag fattar. Men vad handlar Fallet Walter Dabney om då?

Amos Decker blir vittne till en våldsam konfrontation precis utanför FBI:s huvudkontor i Washington D.C. En man skjuter en kvinna och sedan sig själv, mitt på ljusa dagen. Decker står handfallen bara några meter bort. Trots Deckers extraordinära observationsförmåga förvirrar mordet både honom och hans team. De kan inte hitta någon koppling mellan mördaren, som visar sig vara en framgångsrik familjefar, och offret, en omtyckt lärare. Det verkar inte heller finnas något motiv. Så får Deckers team order från Harper Brown, en agent vid Defense Intelligence Agency (DIA), att släppa fallet. De har anledning att tro att mordet är kopplat till större händelser som står i direkt kontakt med nationens säkerhet. Men Decker har aldrig följt reglerna, och han har ett mål att lösa fallet.

Fallet Walter Dabney är mer fiffigt finlir än en actionbomb

Fallet Walter Dabney har en kreativ grundhandling, den börjar bra precis som de flesta av Baldaccis böcker. Handlingen visar sig broderas ut till en väldigt intrikat och invecklad historia. Mordet är till en början obegripligt och kommer att kräva alla tänkbara talanger inom polisen för att lösas. Till skillnad från böckerna om Will Robie så ligger den här boken lite lågt när det gäller ren action. Actionscenerna finns där, men de är relativt korta och inte superdetaljerade. Istället fokuserar Baldacci på att bygga upp en väldigt finurlig och invecklad historia. Spänning finns det dock gott om, men Decker och co är inget striketeam. De är skickliga analytiker som minst sagt utmanas intellektuellt när fallet med Walter Dabney rullas upp.

Som brukligt med Baldacci levereras handlingen i korta kapitel, han håller sig inom vettigt sidantal och ger läsaren ett antal cliffhangers. Just sidantalet är förmodligen noga uttänkt. Av de tretton titlar jag har i bokhyllan är endast en bok under 400 sidor. Ingen av dessa sträcker sig dock längre än 470 sidor, så det verkar som om Baldacci anser att den perfekta thrillern ska skrivas på cirka 430 sidor.

Hans fans verkar sluka det mesta han ger ut, men det finns även många läsare som har antingen Will Robie, John Puller eller Amos Decker som favoritkaraktärer. Samtliga tre säljer dock bra och böckerna bjuder på både spänning och action. Amos Decker är lite mer spänningsfokuserade, Will Robie actionladdade och John Pullers äventyr en mix av de båda.

Som brukligt så lyckas Baldacci skriva en stabil spänningsroman. Det blir spännande, och handlingen är kreativ och innehåller många oväntade turer och villospår. Ingen actionbomb, men en fiffig och smart thriller som låter oss komma Amos Decker lite närmare. De som gillar hans hjältar kommer att gilla den här boken, men personligen ser jag fram mot ett nytt äventyr med John Puller. Något säger mig att jag snart får min önskan uppfylld. Kom igen Baldacci. Make it happen. Please.

Det ligger flera klara recensioner av Baldaccis böcker på lager, som kommer att läggas upp här på Icepick i framtiden. Här hittar du recensionen av De bortglömda med John Puller. Besök gärna David Baldaccis hemsida, där finns massor av info.

Text & Foto : Johan Åhlund

Antal sidor: 445
Utgivningsdatum: 2017-05
Förlag: Bokfabriken
Originaltitel: The Fix
ISBN: 9789176294765