Tag Archives: litteratur

Lewismannen – Peter May följer upp succén Svarthuset

Lewismannen omslaget

Lewismannen är uppföljaren till Svarthuset och den andra delen i Peter May´s Lewistrilogi.

Peter May har skördat stora litterära framgångar med sina böcker om Fin Mcleod och som löser brott begångna på de yttre Hebriderna utanför Skottlands kust. Lewismannen är del två i en trilogi och platsar i min läsplan/nyårslöfte att läsa minst tio prisbelönta böcker under 2017.

Boken har vunnit flera stora priser, inte minst Theakston’s Old Peculier Crime Novel of the Year Award och Prix Polar International. Peter May nominerades även till Gold Dagger Library Awards som the ”living author who has given the most pleasure to readers”. Förväntningarna är med andra ord höga, och den tidigare delen i serien, Svarthuset imponerade.

Okej, men vad handlar då Lewismannen om?

I en vindpinad torvmosse på Isle of Lewis hittas liket efter en knivmördad ung man. Mannen har troligen legat i mossen sedan slutet av femtiotalet. DNA-analysen visar att offret är släkt med lantbrukaren Tormod Macdonald. Men Tormod har alltid hävdat att han är enda barnet. Numera lider han av svår demens och har små möjligheter att själv bringa klarhet i situationen eller att försvara sig mot de misstankar som riktas mot honom. Tormod är också far till Marsaili, ex-polisen Fin Macleods första stora kärlek. Fin, som återvänt till ön för att restaurera sina föräldrars torp, inleder nu en privat undersökning. Han ser det som sin plikt att hjälpa den kvinna han aldrig slutat älska. Samtidigt är han medveten om vad som kan ske när man börjar vända på stenar i det förflutna.

Fin MacLeod ställs inför sitt livs svåraste mordgåta

Lewistrilogin omslag

Den engelska upplagorna av Lewistrilogin med Svarthuset, Lewismannen och Lewispjäserna finns att köpa som box, och de är riktigt tjusiga.

Med Svarthuset slog Peter May igenom med buller och brak. Polisen Fin Macleod har efter händelserna i Svarthuset återvänt till ön för att rusta upp ett torp och för att fundera över sin framtid. Givetvis tar det inte lång tid innan Fin börjar utreda fallet med liket i mossen. Trots att han inte längre jobbar som polis. Hans kännedom om ön och dess invånare kommer utredningen till nytta och det börjar snart dyka upp obehagliga sidospår i hans liv. Vem är egentligen den mördade Lewismannen?

Fin Macleod är en bra karaktär och i och med att vi som läst den första delen i denna trilogi känner honom ganska bra så är Lewismannen en spännande och intressant mordgåta. Med sina knappa 300 sidor är den som gjord för ett par dagars verklighetsflykt. Precis som föregångaren visar May upp sin strålande förmåga att måla upp trovärdiga historier, mejsla fram spännande karaktärer och inte minst krydda anrättningen med subtilt spännande detaljer.

Peter May har med Lewismannen skrivit en väldigt rafflande uppföljare

Den karga och ogästvänliga miljön, karaktärernas egenheter samt dess förflutna förehavanden i kombination med ett svårlöst mord resulterar i en läsvärd bok som tar vid strax efter att Svarthusets (du hittar recensionen här) efterspel klarats av rent rättsligt. Fin Mcleod brottas med såväl känslor som en komplicerad utredning och det är bara att konstatera att Peter May lyckats, igen. Boken är helt klart läsvärd och jag ser fram emot att påbörja den tredje och avslutande delen, Lewispjäserna.

Betyg på Lewismannen på Goodreads: 4,18 av 5 – Ett högt betyg, men det är den också värd.

Text : Johan Åhlund – Foto : Förlaget samt Peter May´s hemsida som är väl värd ett besök.

Läs gärna mer om Island of Lewis på Wiki så du kommer i rätt stämning. Du hittar mer info på Visit Scotland, på Tripadvisor samt på Visit outer hebrides. Du kanske blir lite resesugen?

Originaltitel: The Lewis Man
Författare: Peter May
Utgiven: 2015-07
Antal sidor: 303
Översättare: Charlotte Hjukström, Ove Thörnvall
ISBN: 9789175790961
Förlag: Pocketförlaget

Alltid Odd – Koontz följer upp succén Odd Tomas

Det engelska omslaget till Alltid Odd. Den andra boken om Odd Thomas skriven av Dean Koontz.

Klarar Dean Koontz att följa upp succén med Odd Thomas?  Boken om grillkocken Odd Thomas (recensionen finns här) som har kontakt med de döda i den lilla ökenstaden Pico Mundo blev en stor framgång och var dessutom riktigt spännande. Även om Koontz meddelat att han avslutat Odd Thomas-sviten så  blev serien ändå omfattande. Gillade du boken Odd Thomas? Här kommer recensionen av del två. Alltid Odd.

Som ett inofficiellt sändebud mellan vår vanliga värld och de dödas hjälper Odd de döda att ställa saker och ting till rätta. Detta gör han tillsammans med stadens polischef och de båda har ett viktigt arbete framför sig.

Alltid Odd fortsätter där Odd Thomas slutade

Alltid Odd börjar strax efter att föregångaren slutat. Odd jobbar kvar på matstället i Pico Mundo men funderar på att göra något annat. Kanske ta jobb på TyreWorld. Men vännerna i staden håller honom kvar. När en barndomsvän till Odd försvinner tror alla först att det värsta har hänt, och Odd bestämmer sig för att hitta sin saknade vän. Han vet dock inte att detta leder honom rakt in i en värld full av skräck, döda kroppar och mötet med sin mest diaboliske fiende.

Berättartempot är relativt högt i Alltid Odd

Alltid Odd inleds i ett ganska högt tempo då karaktärerna så pass bra skildrats i föregångaren. Odds vän försvinner och han kastar sig genast in i händelsernas centrum där han tillsammans med sina vänner försöker reda ut vad som hänt.

Till skillnad från bok ett är den här boken lite snabbare läsning. Sidantalet ligger på cirka 300 sidor, med raskt tempo. Vi lär oss mer om Odds karaktär och hans speciella sätt att se på livet. Glädjande nog har Koontz fortsatt med den underfundiga humor som präglat föregångaren.

Alltid Odd är inte lika intensiv och rak som föregångaren. Här blir det lite mer flum och även om många gillar skräck med onaturliga inslag så tar Koontz i lite väl mycket när han skildrar bokens nemesis. Det blir en hel del dialog, men lyckligtvis så lyfter bokens handling mot slutet och räddar en stor del av läsupplevelsen.

Alltid Odd är stabil men når inte riktigt upp till föregångarens kvalitet

Alltid Odd är tyvärr en inte lika stark läsupplevelse som den fina debuten. Men, den är heller inte direkt dålig. Koontz har varit bättre, så är det bara. Mot slutet lyckas han dock infria mina förväntningar. Faktum är att han twistar till det rejält, och gör det så pass bra så att jag snart tänker sätta tänderna i den tredje boken om allas vår grillkock.

Broder Odd heter den! Som du ser på bilden nedan så har Koontz fått upp farten rejält. Vi som gillar böckerna om Odd har en hel del att läsa i den här populära serien.

Odd-Books-Horizontal-642

Text : Johan Åhlund – Foto : Förlaget
Läs mer på Dean R Koontz´s hemsida Sedan finns såklart recensionen av Odd Thomas att läsa här på Icepick. Den posten berör även den lyckade filmatiseringen av Odd Thomas.

Odd Thomas – Dean Koontz första bok om Odd

oddthomas still 642odd190x300Det engelska bokomslaget till Odd Thomas till vänster. Ovan ser du Anton Yelchin som Odd Thomas och Addison Timblin som hans flickvän Stormy i den lyckade filmatiseringen. Mer om både boken och filmen nedan.

Dean Koontz tillhör de litterära storsäljarna i en genre proppfull med konkurrens, en genre där Stephen King och andra giganter huserar. Under åttio- och nittiotalet levererade Koontz en hel rad med läsvärda tegelstenstjocka spänningsromaner. De innehöll ofta inslag av skräck och onaturliga fenomen. 80-talstitlar som Phantoms, Väktare, Främlingar, Midnatt och Skuggeld gavs ut av Bra Böcker i kartonnage och de sålde bra. Riktigt bra.

Det var många som lockades av att på Tempo (det här var i brytpunkten precis innan Tempo blev Åhléns) köpa en tegelsten som Phantoms för 59 kronor. För att sedan i hemmets lugna ro hänföras av hundratals sidor av Koontz litterära talang när det kommer till ren och skär rysarunderhållning. Under 80-talet skrev han inte mindre än 13 böcker. Många läsare kunde knappt vänta tills det kom en ny titel.

Boken om Odd Thomas blev en succé och är mycket spännande

Under början av 90-talet hände dock något och böckerna blev längre inte lika bra. 23 böcker senare slog Koontz till med den första boken om karaktären Odd Thomas. En kock på en snabbmatsrestaurang i en sömnig liten stad, mitt ute i öknen. Odd är dock ingen vanlig kille, han har nämligen kontakt med de dödas andar.

Det kändes som om Koontz var något bra på spåret i och med uppfinnandet av Odd Thomas. Boken med samma namn kom ut 2003 och fram till dags dato har Koontz förärat Odd Thomas med inte mindre än elva böcker i serien.

En mystisk man kommer till staden med en glupande aptit, ett arkivskåp sprängfyllt med information om världens värsta mördare, och ett följe av hyenaaktiga skuggor. Vem mannen är och vad han vill kan inte ens Odds bortgångna informatörer berätta för honom. Den mest illavarslande ledtråden är en sida riven ur en kalender med datumet 15 augusti. Idag är det den 14:e. Om tjugofyra timmar kommer staden att vakna till en dag präglad av kaos. När ondskan rullar ihop sig under den brännande ökensolen kämpar Odd Thomas för att undvika en hägrande katastrof, Till sin hjälp har han sin själsfrände och en oväntad grupp allierade som inkluderar kungen av rock ‘n’ roll. Hans berättelse om hur det förflutna och nuet och ödets bestämmelser löper samman är det stoff våra värsta mardrömmar är vävda av.

Bra kemi och fint berättade karaktärer gör Odd Thomas njutbar

Det var handlingen, och det var med viss skepsis som jag började läsa om Odd Thomas. Koontz börjar lite trevande att bygga upp karaktärerna och efter en dryg fjärdedel in i boken så börjar saker och ting falla på plats.

Storyn är hyggligt välskriven och karaktärerna är sympatiska och läsaren känner lite av en gemenskap mellan dem. Speciellt Odds förhållande med Stormy och även med stadens polischef är väldigt fint skildrat. Dessutom finns här en värme och en skön humor genom hela berättelsen. Jag ska inte förstöra handlingen, men jag hade ett par trevliga kvällar när jag läste boken. Sedan beställde jag filmatiseringen på Blu Ray.

Ovanligt lyckad filmatisering med bra skådespelare och fina effekter

Filmen landade i postfacket med perfekt timing dagen efter att jag läst klart boken. Detta visade sig vara ett genidrag, för filmen med Anton Yelchin som så tragiskt gick bort något år senare, Willem DaFoe och Addison Timlin i huvudrollerna var verkligen lyckad. Briljant casting och fina effekter i kombination med Koontz vassa manus, förvaltat på bästa möjliga sätt.

Detta gjorde att jag av bara farten beställde uppföljarna. Efter att jag sett klart filmen började jag läsa bok nummer två: Alltid Odd. Odd Thomas är en bok som rekommenderas, och detsamma gäller även för filmen. Filmen Odd Thomas är också en bra inkörsport till karaktärerna, så välj själv om du vill se filmen, eller läsa boken (411 sidor), eller göra som jag och ta dig an båda!

Såklart ska du läsa den den andra boken om Odd. Recensionen av Alltid Odd hittar du här.

Text : Johan Åhlund – Bilder från förlaget
Här har du trailern… Väl värd en titt.

Mörk jord – Av Belinda Bauer

Mörk Jord blev en stor framgång för Belinda Bauer.

Som nyårslöfte lovade jag mig att läsa minst tio prisbelönta deckare under 2016. Jag har med andra ord läst en mängd bra böcker i år och dessa kommer jag att skriva om här på Icepick. Först ut blev Mörk jord av Belinda Bauer. Denna psykologiska spänningsroman blev belönad med deckarvärldens finaste pris, The Gold Dagger 2010 samt nominerades till Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman.

I sydvästra England, närmare bestämt i grevskapet Somerset ligger det enormt stora hedlandskapet och naturreservatet Exmoor. En dyster men samtidigt vacker kuperad plats med kilometervis med kullar, buskage och fält, placerat en bit från kustremsan. Här utspelas Belinda Bauers debutroman Mörk Jord vars handling vi nu ska gå in på, men gå gärna in på den här wikipediasidan först så att du får se lite hur det ser ut runt Exmoor innan du börjar läsa.

För arton år sedan försvann Billy Peters. Hela byn tror att han blev ett offer för seriemördaren Arnold Avery som mördat sex andra barn och grävt ner dem på den ödsliga heden. Men Billys mor vägrar tro att han är död. Varje dag står hon vakt vid fönstret i världsfrånvänd väntan, medan familjen faller sönder omkring henne. Och varje dag efter skolan, medan kompisarna leker och har kul, gräver tolvårige Steven ute på Exmoorheden. Han har nämligen bestämt sig för att rädda sin familj från morbror Billys spöke. Om det så innebär att han måste gräva upp och visa mormor skelettet efter hennes mördade son. Så tar han även nästa steg – Steven skriver brev till psykopaten Arnold Avery i fängelset. Brevet blir början på en livsfarlig katt-och- råtta-lek mellan ett desperat barn och en uttråkad seriemördare. En lek som kommer att få mycket värre konsekvenser än Steven någonsin kunnat föreställa sig.

Black Lands som den heter på Engelska har ett tjusigt omslag.

Belinda Bauer lyckas bra med att få läsaren att sätta sig in i hur den tolvårige Steven fungerar och hans bryderier. Hans brevkonversation och resonemang med seriemördaren Avery skildras till en början bara med ett par korta meningar och dessa blir snabbt så spännande att man som läsare bara måste läsa ett kapitel till, och sedan ett till.

Belinda Bauers Mörk jord är en stark debut

Något som Bauer också lyckas med är att förmedla en nedstämdhet och en medkänsla för de umbäranden som stackars Steven tillsammans med sin deprimerade familj genomgår. Ingen kan säga att Mörk jord skildrar en lycklig barndom eller en sund familjesituation. Däremot är den stundtals en trevlig läsupplevelse, i all sin dysterhet. Som läsare känner man verkligen med stackars Steven och hans trasiga familj. Ingen tolvåring ska behöva gå igenom det som Steven genomlider i den lilla staden Shipcott.

Bauer är skicklig på att bygga upp intresset för karaktärerna. Steven och Avery är spännande motpoler och när Steven fått brevkontakt med Avery känner man som läsare att han startat något han verkligen inte önskat sig. Mörk jord är en spännande historia, men alla hyllningar och alla lovord gjorde mina förväntningar stora och trots att boken med sina föredömliga 272 sidor stundtals är mycket bra så kan jag konstatera att den saknar det där lilla extra som skulle ge den toppbetyg. Nu tyckte jag om den, men den var inte lika vass och så fantastisk som jag hoppades på. Den har sina poänger, och är helt klart läsvärd och faktum är att jag trots att jag inte ger den toppbetyg lär läsa flera böcker av Belinda Bauer.

Mörk jord får betyget 3,61 på Goodreads och det är väl nästan på pricken vad jag också tyckte efter att ha läst den. Alla Awards till trots.

Läs mer på Belinda Bauers hemsida
Läs mer om boken på Modernista Förlag.

Text : Johan Åhlund – Foto : Modernista och Amazon.
Missa inte Icepick på Instagram @icepick
Antal sidor: 277
Utg.datum: 2012-08
Förlag: Modernista
Översättare: Ulla Danielsson
Originaltitel: Blacklands
ISBN: 9789174990683