Tag Archives: seriemördare

Slaktaren i Highgate – Tony Parsons följer upp Murder bag

Så dök den då upp och abstinensen efter en ny thriller av Tony Parsons började upphöra. Många spänningsfantaster kommer att kasta sig över Slaktaren i Highgate. Foto: Johan Åhlund

På nyårsdagen hittas en familj brutalt mördad i sin villa i ett välbevakat bostadsområde i norra London. Men en familjemedlem saknas det yngsta barnet. Mordvapnet visar sig vara en pistol som används för att bedöva djur före slakt. Detta leder kriminalinspektören Max Wolfe till en dammig hörna tillägnad seriemördaren Slaktaren i Scotland Yards ökända museum. Men Slaktaren har avtjänat sitt straff och är nu gammal och dödssjuk. Kan han verkligen vara inblandad, eller är dådet en grotesk hyllning genomförd av en beundrare? Och var finns det försvunna barnet?

Äntligen kom den då ut på svenska. Tony Parsons uppföljare till den mästerligt välskrivna Murder bag. Slaktaren i Highgate är med andra ord den andra boken om Parsons kriminalpolis Max Wolfe som med dottern South och jycken Stan försöker få kvalitetstid tillsammans samtidigt som London drabbas av hemskheter.

Precis som Murder bag inleds Slaktaren i Highgate med adrenalinframkallande intensitet. Karaktärerna sattes redan i del ett och man behöver inte läsa många sidor innan Parsons minst sagt skickliga penna sätter en i ett skruvstäd och börjar dra åt. Det är lika bra att skriva det med en gång. Parsons har alltid varit extremt skicklig med orden, och nu när han gått ifrån man-lit genren har han verkligen plockat fram hela arsenalen av sitt författarskap.

Slaktaren i Highgate är den andra boken om kriminalassistenten Max Wolfe

En trio av Tony Parsons. De två kriminalromanerna om Max Wolfe samt den underhållande krönikesamlingen I huvudet på Tony Parsons. Samtliga är mycket läsvärda. Foto: Johan Åhlund

Extra plus för att Max Wolfe återigen får återvända till Room 101 på Scotland Yard för att göra lite research och att Parsons gräver i den engelska kriminalhistorien. Vi introduceras även mer och mer för Wolfe´s familj och vänner, samtidigt som kollegorna på stationen kvarstår.

I Slakaren i Highgate är poliserna inga oövervinnerliga stålmän

Parsons målar inte upp poliserna som några stålmän, de får stryk, blöder och gör misstag. Men de är passionerade och de håller ihop. Det är tjusigt förpackat, rafflande samt mycket underhållande. Slaktaren i Highgate må vara en fristående del, men läs Murder bag innan. Den ger en perfekt start till en väldigt bra serie och maximerar din läsupplevelse av den här boken. Det enda negativa är ett par slarvfel, men som helhet är även den här boken snudd på mästerlig. Parsons har med andra ord gjort det igen.

Bok tre är redan klar, och jag hoppas att han skriver många fler. De är nämligen fantastisk läsning om man gillar genren. Jag är mycket imponerad. Punkt.

Text & Foto : Johan Åhlund

Tony Parsons berättar själv om boken:

Antal sidor: 317
Utgivningsdatum: 2017-05
Förlag: Bokfabriken
Originaltitel: The Slaughter Man
ISBN: 9789176293942

Murder bag – Tony Parsons visar var skåpet ska stå

Murder bag, Tony Parsons efterlängtade thriller. En bok som infriade förväntningarna med råge. Foto: Johan Åhlund

Den briljante krönikören och musikjournalisten Tony Parsons är enligt många musikfans (inklusive undertecknad) ett skribentgeni. Även om jag ibland föredrog Toby Young så var Parsons mycket påläst och samtidigt underhållande i sina krönikor. Karriären gick spikrakt efter Parsons punktexter i NME. Allt större tidningar köpte hans texter, och de betalade bra. Ett urval av hans tidigare texter hittar du i den mycket trevliga krönikesamlingen I huvudet på Tony Parsons.

1999 fick han ett genombrott med boken Mannen och pojken och sedan fortsatte han med flera böcker. Han praktiskt taget uppfann genren ”man-lit”, motsvarigheten till chick-lit. Tillsammans med Nick Hornbys liknande böcker serverades läsarna med flera relationsromaner med unga män i huvudrollen.

När Parsons sextio år ung skrev Murder bag, den första deckaren om Max Wolfe höjde många på ögonen. Parsons är en mästare på att skildra relationer, vardagsproblem, uppväxtskildringar och känslor. Inte sällan kryddar han sina berättelser med pricksäkra pop- och musikreferenser. Tänk om han kan kombinera detta med rafflande crime? Det skulle kunna bli riktigt bra. Jag slog till, läste och skrev recensionen i mars. Sedan längtade jag efter uppföljaren.

Murder bag och dess handling

Kriminalpolisen Max Wolfe är alla mördares mardröm. En impulsiv, egensinnig och envis yrkesman. När två män brutalt mördas i Londons West End misstänker polisen att det är en seriemördare som härjar, och Wolfe sätts på fallet. Det första offret är en rik bankman som under många år bedragit sin hustru, medan det andra offret är en hemlös man. Till en början verkar mordoffren inte ha något gemensamt, men det visar sig att de båda männen tjugosju år tidigare gick på samma skola. Vad kan ha utlöst mördarens besinningslösa vrede, och varför är just de här männen utvalda? Mördarens metoder och offer diskuteras flitigt i sociala medier och det är ingen tvekan om att mördaren själv följer varje steg. När någon utger sig för att vara mördaren på internet tar spekulationerna verkligen fart, och Wolfe inser att både han själv och dottern Scout är i skottlinjen.

En trio av Tony Parsons. De två kriminalromanerna om Max Wolfe samt den underhållande krönikesamlingen I huvudet på Tony Parsons. Samtliga är mycket läsvärda. Foto: Johan Åhlund

En minst sagt imponerande thriller, Max Wolfe lär få många fans

Parsons är en oerhört begåvad författare när han är på bästa humör. Det verkar som om han längtat efter att fått skriva något annat än relationsromaner, för Murder bag greppar tag direkt. Efter några kapitel lägger jag ifrån mig boken, konstaterar att karaktären Max Wolfe har potential att bli otroligt populär. För det verkar som om Parsons överträffat sig själv den här gången.

Det säger inte lite, men Murder Bag är inget annat än otroligt välskriven spänning. Mycket skickligt uppbyggd, med imponerande dialog, färgstarka karaktärer och så klart många referenser. Dessutom finns här en hel del historiska knytpunkter. Jack The Ripper förekommer i periferin och så även det ruggiga rum 101 på The Crime Museum of Scotland Yard där en stor del av brittisk kriminalhistoria finns. Att låta Max Wolfe återkomma till rum 101 flera gånger i boken är ett genidrag, för där finns inspiration som heter duga. Dessutom skildrar han det så spännande att många crime-älskare kommer att bli sugna på ett besök. Sedan ska vi ha klart för oss att Max Wolfe som ensamstående pappa till en femårig dotter samt hundvalp är en trevlig grund att bygga på. Parsons har inte glömt hur föräldraskap och vardagsliv skildras. Han är fortfarande riktigt bra på just detta och detta gör boken extra trevlig.

Murder bag är resultatet av fem års skrivande

Det tog enligt Parsons själv fem år att skriva Murder bag. Det märks, för hantverket är av högsta klass. Varje kapitel, varje stycke är textmässigt fantastisk. Som grädde på moset har Parsons dessutom flera böcker i serien på gång. Slaktaren i Highgate är redan ute på svenska, recension kommer inom kort. Del tre är redan färdigskriven. Murder bag rekommenderas starkt, snudd på högsta betyg. Jag är riktigt imponerad.

Text & Foto : Johan Åhlund

Hör Tony själv berätta om boken:

Tony Parsons sida om sig själv och Max Wolfe – Mycket läsvärd
Daily Mail om Scotland Yards Black Museum
Vad innehåller en Murder bag?
Vem var Fairbairn-Sykes? (MÖP-varning)
Antal sidor: 399
Utgivningsdatum: 2017-04
Förlag: Bokfabriken
ISBN: 9789176293911

Fågelmannen – Intensiv spänning från Mo Hayder

Fågelmannen, en minst sagt stark och rafflande läsupplevelse från Mo Hayder.

Förväntningarna är höga, äntligen har det blivit dags att läsa Fågelmannen av Mo Hayder. En bok som fått väldigt fin kritik och som är den första delen i en ny serie om kommissarie Jack Caffery vid Londonpolisen. En 33-årig polis, med ett trassligt privatliv som dock har ambitioner och som går in för sitt arbete. Han är skicklig, aningen impulsiv och tänker utanför lådan. Mo Hayder har här en väldigt lovande karaktär att bygga på, och grundhandlingen visar på en ohyggligt spännande och stundtals iskallt skildrad thriller.

Caffrey brottas dessutom med egna demoner, och utan att det blir allt för klyschigt så tillför det boken ett extra lager av spänning och melankoli. Ett regnigt London, med omfattande kriminalitet och elände har skildrats förr. Men Mo Hayder lotsar oss genom stadens gator, skumma krogar och prostitutionsträsk med fast hand. Med driv, öga för detaljer och ett trovärdigt persongalleri är det svårt att inte imponeras av Fågelmannens handling. Dessutom är boken tjusigt förpackad av Modernista Förlag.

Fågelmannen ute i skogen. Foto: Johan Åhlund

Fågelmannen visar sig vara kusligt spännande

Ett som är säkert är att Mo Hayder sannerligen inte drar sig för att skicka iskalla kårar längs läsarnas ryggar. Fågelmannen är brutal, elak och oerhört spännande. Tankarna går till Hannibal Lector, men också till otäcka verklighetsbaserade fall. Vettlöst spännande, det var orden som en kompis beskrev boken med. Jag håller med, det är verkligen ingen överdrift.

En av Englands just nu mest spännande författare, Mo Hayder. Foto: Iisolde Ohlbaum

Fågelmannens handling: En ung och ambitiös kriminalkommissarie som Jack Caffery får inte låta sig chockeras. Men en morgon kallas han till en öde utkant av sydöstra London, där fem svårt sargade kvinnokroppar påträffats, alla märkta med samma fruktansvärda signatur: en liten fågel insydd i bröstet. Och det är bara en tidsfråga innan den här nekrofila seriemördaren slår till igen. Jack hemsöks dessutom av en gammal familjetragedi som han aldrig kunnat lösa: mysteriet med sin egen försvunne bror. Han kämpar med sitt förflutnas demoner, samtidigt som han mer eller mindre ensam ska jaga en av decenniets värsta psykopater.

Mo Hayder har potential att bli en personlig favoritförfattare. Att hon är strösslad med tunga litterära priser som Allan Poe- & Barry-priserna, dubbla CWA Dagger Awards, och CWA Dagger in the Library är ett bevis på hennes storhet. Hon har förmågan att med ord få många av sina läsare livrädda, och håller dem i ett järngrepp boken igenom. Hon är lite av en litterär pytonorm som klämmer till lite extra om läsaren när denne slappnar av. Jag överraskades väldigt positivt av Fågelmannen, och ser fram emot mer polisarbete med Mr Caffrey i framtiden. Nu är grunden lagd och jag anar en väldigt ljus framtid för den här serien. Har du nerverna? i så fall, läs den!

Text & Foto: Johan Åhlund – Författarfoto: Isolde Ohlbaum

Mo Hayders hemsida
Förlag: Modernista
Titel: Fågelmannen
Originaltitel: Birdman
Utgiven: 2017-02
Antal sidor: 384
ISBN: 978-91-7499-232-8 [inb]

Tiggaren – Spännande polisraffel av Sofie Sarenbrant

Tiggaren är den femte boken om polisinspektör Emma Sköld.

Då var det dags för lite spänning igen. Den här gången låg Sofie Sarenbrants femte bok om kriminalinspektör Emma Sköld överst i läshögen. Den heter Tiggaren, utspelas i Stockholm, och har fått fin kritik.

Ett tips är att kolla upp de tidigare böckerna om Emma Sköld, och se om de lockar. De har sålts i över en miljon exemplar och till tretton länder, så du är inte helt unik om du gillar dem. Gör du det så är det bara att börja läsa, och helst i rätt ordning: Vila i frid, Andra andningen, Visning pågår och Avdelning 73. För i Tiggaren kastas man rakt in i handlingen, och det är en fördel om man läst de tidigare böckerna. Dock inte ett krav.

Minnesstunden är känslosam. En ung kvinna är död, under ofattbara omständigheter. Men i bakgrunden befinner sig en person som intensivt betraktar de sörjande, mån om att själv inte bli sedd. Samtidigt faller Stockholms tiggare offer för vad som verkar vara en psykopatisk seriemördare. Polisen famlar i mörkret, och den enda personen som kan stoppa morden måste göra allt för att stanna i det fördolda.

Se där, raka puckar och en intrig som gjorde mig nyfiken. Ämnet känns aktuellt och detta i kombination med en vass författare som vant lotsar läsaren genom hell or high water, så var förväntningarna ganska höga. Nu ska jag dock vara försiktig med orden och inte förstöra handlingen för er läsare.

Tiggaren är skickligt författad och bjuder på många överraskningar

Sofie Sarenbrant. Foto: Linda Alfvegren

Hur som helst, Tiggaren inleds i ett rasande tempo. Det är kaosartat (inte minst om man inte läst de tidigare delarna) och läsaren sitter mitt i en handling där många lösa trådar vävs ihop. Samtidigt tvingas den stackars Soraya stå ut med fruktansvärda umbäranden på stadens gator. Sarenbrant för oss vidare med van hand och när inledningen sorterats ut löper berättelsen vidare, och allt flera kroppar hittas i centrala Stockholm. Det är korta kapitel, tjusigt detaljerade miljöer och karaktärerna skildras med realism och känsla. Det är spännande, stundtals våldsamt men det blir aldrig grisigt eller slaskigt skildrat. Istället byggs spänningen upp med effektivt språk, detaljerade gestaltningar och med tvära vändningar.

Detta kommer man långt med, och Tiggaren är en bok som jag vet många kommer att tycka om. Den tilltalar en bred målgrupp, och då den är skickligt författad, hyggligt spännande och har intressanta karaktärer så tvekar jag inte att rekommendera den. Förvänta er ingen högoktanig actionhistoria med slask och hög bodycount bara, här är det realistiskt, sansat och trovärdigt.

Inte illa. Extra plus för den tjusiga limiterade upplagan med mycket bra extramaterial, där Sarenbrant förklarar hur hon jobbar och berättar om sina karaktärer. Dessutom ger hon flera bra inspirerande boktips. Läs mer och inspireras på Sofie Sarenbrants hemsida. Hon har precis som många andra även ett fint Instagramkonto.

Text : Johan Åhlund

Antal sidor: 360
Utgivningsdatum: 2016-05
Förlag: Bookmark Förlag
ISBN: 9789188171092

Törst av Jo Nesbø

Det konstiga svenska omslaget till Törst. Kolla de andra omslagen så ser du att de passar betydligt bättre till om vad boken handlar om.

Den här har jag minst sagt sett fram emot. En ny bok om Harry Hole, Oslopolisens kontroversielle spjutspets och problemlösare. Nu var det några år sedan jag läste om Harrys äventyr, men Nesbö är en av få författare som verkligen levererar och hans pulpfictionflirtar Midnattssol och Blod på snö var även dessa trevlig thrillerläsning. Nu är det dags för Harry att ta sig an en riktigt otäck motståndare, en man som inte skyr några medel för att få utlopp för sitt blodiga hantverk.

Törst är en rasande effektiv thriller

En person hittas mördad i sitt hem. Kroppen är tömd på blod och polisen upptäcker bitmärken på halsen. Kan det handla om vampyrism – ett mycket omdiskuterat begrepp inom psykiatrin. Före detta utredaren Harry Hole övertalas att hjälpa till med fallet. Han vet bättre än många andra vad vissa människor är kapabla till, och flera av kriminalhistoriens värsta seriemördare var väl diagnostiserade som just vampyrister? Men Harry har ett eget motiv för att hjälpa polisen – att fånga mannen som kom undan. Jaktinstinkten väcks till liv och återigen tvingas Harry offra något av sig själv i jakten på den gäckande mördaren.

Det är lika bra att säga det direkt. De som gillar välskrivna thrillers och inte har läst något av Jo Nesbö, stort grattis. För i den digra backkatalogen finns en rad med ytterst rafflande deckare. I Törst har vi en Harry Hole som verkligen inte har det lätt med tillvaron, eller med kollegorna. Mordoffren samlas på hög och polisen arbetar med högtryck att få fast den kreative och ytterst utstuderade mördaren.

Jo Nesbö, Norges thrillergigant. Foto: Thron Ullberg

Törst är en riktigt spännande thriller, liksom flera av Nesbös böcker finns här tjusiga musikreferenser, vass humor, mycket väl utvecklade karaktärer och inte minst blodisande spänning. Gillar man hans tidigare böcker så gillar man även Törst, som tillhör seriens lite tjockare böcker (584 sidor kan nog skrämma bort en del läsare).

Men, trots detta blir den inte seg, utan håller läsaren vid ett strypgrepp som är riktigt knepigt att ta sig ur. Det blir lätt att man fortsätter att läsa. Boken inleds med kraft och precis som vanligt är den svår att inte dras in i. För lita på att det sker oväntade händelser, kryddas upp med smarta vändningar och serveras iskalla mordfall. Med andra ord, Nesbö har gjort det igen. Ingen skrivkramp eller ringrost här inte. Fansen av Harry Hole kommer att troligtvis att älska Törst. Om det är den bästa boken om Harry Hole? Nej, personligen gillade jag honom när han var lite mer aggressiv och taggad. Men den håller förbannat hög klass, precis som förväntat. Rekommenderas.

Text : Johan Åhlund – Foto : Förlaget

Läs mer på Jo Nesbös hemsida
Antal sidor: 584
Utgivningsdatum: 2017-03
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Originaltitel: Tørst
ISBN: 9789100167134

Tills bara aska återstår – otäck thriller av Lisa Bjurwald

Tills bara aska återstår är Lisa Bjurwalds skönlitterära debut.

Tills bara aska återstår är Lisa Bjurwalds skönlitterära debut.

Debutanterna står som spön i backen i år, och många väljer att skriva thrillers med fokus på främlingsfientlighet, organiserad brottslighet och annat elände. Nu har Lisa Bjurwald inspirerats av sina egna erfarenheter som journalist och inte minst sina kunskaper om just främlingsfientlighet och journalistik.

I Tills bara aska återstår står Rebecka Born i centrum. Hon arbetar som specialpolis på Sektionen för Särskilda Hot. På SSH jobbar med med att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet och Rebecka har just börjat på den prestigefyllda sektionen. Hennes första fall tar henne till sin barndoms bygder i Värmland där hon har sin släktgård. Men allt är inte som det var förr när Rebecka växte upp.

Rebecka är i Karlstad för att utreda två mord på unga kvinnor som hittats stympade och brända längs med Klarälvens strand. Kvinnorna är båda av utländsk härkomst och på stan florera rykten om att seriemördare eller rasister ligger bakom morden. Lokalpolisen agerar märkligt uddlöst och oengagerat och det visar sig snart att främlingsfientliga grupperingar har kontakter ända in i Polisen. När Rebecka får kontakt med en livrädd tonårsflicka som är inlagd på Karlstads psykiatriska klinik börjar detaljer komma fram som skrämmer även Rebecka, och det visar sig att det sker märkliga och otäcka saker på hennes släktgård Ulfsby. Till råga på allt har några tagit upp jakten på flickan på sjukhuset. Några som till varje pris inte tänker låta sanningen komma fram.

Foto: Martin Brunn

Tills bara aska återstår är en stark debut

Med 20 års erfarenhet som journalist vet Lisa Bjurwald hur man fångar sina läsare. Tills bara aska återstår börjar lovande, med en polistjej som känns äkta som brottas med vardagens logistik samtidigt som hon så gärna vill göra bra ifrån sig på sitt nya jobb. Väl på plats i Karlstad börjar handlingen röra på sig och Bjurwald stakar ut vägen med fast hand. Det blir spännande, i takt med att Rebecka inser att poliskollegorna i Värmland inte är de mest effektiva. Det finns dock ett par undantag och med lite hjälp från en vass frilansjournalist tar mordutredningen flera oväntade vägar. Tempot hålls uppe (boken är på 282 sidor) och utan att spoila så måste jag säga att den överraskar positivt, den är helt enkelt smart och oförutsägbar. Helt enkelt en läsvärd och stundtals hemsk thriller som många säkerligen tycker är riktigt spännande och otäck.

Text : Johan Åhlund – Foto : Martin Brunn
Missa inte Icepick på Instagram @icepick
Här läser du mer om Rebecka Borns äventyr
Antal sidor: 282
Utg.datum: 2016-08
Förlag: Bladh by Bladh och Pocketförlaget
ISBN: 9789188429001

Kall, kall jord av Adrian McKinty

Kall, kall jord, av Adrian McKinty är den första boken om kriminalpolisen Sean Duffy. Den utspelas i Carrickfergus, Nordirland under början av 80-talet.

Dags att börja läsa den irländske hyllade författaren Adrian McKintys första bok om kriminalinspektör Sean Duffy. Boken utspelar sig i ett land i kaos, nämligen Nordirland under början av 80-talet. Sean Duffy är nybakad polis som köpt ett hus i Carrickfergus, knappt två mil utanför Belfast. Oroligheterna och attentaten står som spön i backen och IRA, Sinn Féin och andra mer eller mindre nogräknade grupperingar för ett blodigt krig mot varandra.

Två personer hittas döda. Den ena har lämnats, mördad, i en bil vid vägkanten. Det var meningen att liket skulle upptäcka snabbt. Mördaren vill sända ett budskap. Den andra personen är en ung kvinna som hittats hängd i ett träd långt inne i skogen. Utan tvivel ett självmord. Kvinnan hade nyligen fött barn, men det finns inga spår av barnet på platsen. På ytan tycks ingenting förena de två fallen. Men kriminalinspektör Sean Duffy vet att det finns kopplingar, och att de bara väntar på att tas fram i ljuset. Sean har löst sex mord i sin karriär, men har hittills aldrig lyckats ställa någon av gärningsmännen inför rätta. Den här gången är han fast besluten om att någon ska få betala…

McKinty skriver verkligen detaljerat och målande

Till en början imponeras jag inte av McKinty, men det visar sig lyckligtvis vända redan efter några kapitel. Sean Duffy är en sympatisk karaktär som hamnar i den nordirländska konflikten och McKinty är väldigt skicklig att skildra det våldsamma klimatet, samt ett samhälle i kollaps med ständiga inslag av våld och terror. Lägg där till polisiära resurser som lämnar det mesta att önska. Dessutom infogar han populärkulturella referenser som gör storyn än mer trovärdig. Stundtals känns det nästan som man befinner sig i 80-talets regniga Belfast.

Dessutom så visar sig den till en början inte allt för originella mordgåtan vara både finurligt invecklad, och lika svårutredd som den är oförutsägbar. Det blir helt enkelt spännande och Sean Duffy blir en karaktär att räkna med, han känns äkta och som läsare blir jag sugen på att ta tag i resterande böcker. McKinty har med andra ord lagt grunden för en serie spännande böcker, och om han fortsätter med sina fina och detaljerade miljö- och samhällsskildringar så lär han få en stor skara fans. Kall, kall jord är en välskriven thriller som får betyget mer än godkänt. Inget totalt mästerverk, men den gav definitivt mersmak. Läs mer på Adrian McKintys hemsida, och även på hans blogg.

Text : Johan Åhlund
Missa inte Icepick på Instagram @icepick
Antal sidor: 344
Utg.datum: 2016-11
Förlag: Modernista
Översättare: Nils Larsson
Originaltitel: The Cold Cold Ground
ISBN: 9789177011415

Mörk jord – Av Belinda Bauer

Mörk Jord blev en stor framgång för Belinda Bauer.

Som nyårslöfte lovade jag mig att läsa minst tio prisbelönta deckare under 2016. Jag har med andra ord läst en mängd bra böcker i år och dessa kommer jag att skriva om här på Icepick. Först ut blev Mörk jord av Belinda Bauer. Denna psykologiska spänningsroman blev belönad med deckarvärldens finaste pris, The Gold Dagger 2010 samt nominerades till Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta kriminalroman.

I sydvästra England, närmare bestämt i grevskapet Somerset ligger det enormt stora hedlandskapet och naturreservatet Exmoor. En dyster men samtidigt vacker kuperad plats med kilometervis med kullar, buskage och fält, placerat en bit från kustremsan. Här utspelas Belinda Bauers debutroman Mörk Jord vars handling vi nu ska gå in på, men gå gärna in på den här wikipediasidan först så att du får se lite hur det ser ut runt Exmoor innan du börjar läsa.

För arton år sedan försvann Billy Peters. Hela byn tror att han blev ett offer för seriemördaren Arnold Avery som mördat sex andra barn och grävt ner dem på den ödsliga heden. Men Billys mor vägrar tro att han är död. Varje dag står hon vakt vid fönstret i världsfrånvänd väntan, medan familjen faller sönder omkring henne. Och varje dag efter skolan, medan kompisarna leker och har kul, gräver tolvårige Steven ute på Exmoorheden. Han har nämligen bestämt sig för att rädda sin familj från morbror Billys spöke. Om det så innebär att han måste gräva upp och visa mormor skelettet efter hennes mördade son. Så tar han även nästa steg – Steven skriver brev till psykopaten Arnold Avery i fängelset. Brevet blir början på en livsfarlig katt-och- råtta-lek mellan ett desperat barn och en uttråkad seriemördare. En lek som kommer att få mycket värre konsekvenser än Steven någonsin kunnat föreställa sig.

Black Lands som den heter på Engelska har ett tjusigt omslag.

Belinda Bauer lyckas bra med att få läsaren att sätta sig in i hur den tolvårige Steven fungerar och hans bryderier. Hans brevkonversation och resonemang med seriemördaren Avery skildras till en början bara med ett par korta meningar och dessa blir snabbt så spännande att man som läsare bara måste läsa ett kapitel till, och sedan ett till.

Belinda Bauers Mörk jord är en stark debut

Något som Bauer också lyckas med är att förmedla en nedstämdhet och en medkänsla för de umbäranden som stackars Steven tillsammans med sin deprimerade familj genomgår. Ingen kan säga att Mörk jord skildrar en lycklig barndom eller en sund familjesituation. Däremot är den stundtals en trevlig läsupplevelse, i all sin dysterhet. Som läsare känner man verkligen med stackars Steven och hans trasiga familj. Ingen tolvåring ska behöva gå igenom det som Steven genomlider i den lilla staden Shipcott.

Bauer är skicklig på att bygga upp intresset för karaktärerna. Steven och Avery är spännande motpoler och när Steven fått brevkontakt med Avery känner man som läsare att han startat något han verkligen inte önskat sig. Mörk jord är en spännande historia, men alla hyllningar och alla lovord gjorde mina förväntningar stora och trots att boken med sina föredömliga 272 sidor stundtals är mycket bra så kan jag konstatera att den saknar det där lilla extra som skulle ge den toppbetyg. Nu tyckte jag om den, men den var inte lika vass och så fantastisk som jag hoppades på. Den har sina poänger, och är helt klart läsvärd och faktum är att jag trots att jag inte ger den toppbetyg lär läsa flera böcker av Belinda Bauer.

Mörk jord får betyget 3,61 på Goodreads och det är väl nästan på pricken vad jag också tyckte efter att ha läst den. Alla Awards till trots.

Läs mer på Belinda Bauers hemsida
Läs mer om boken på Modernista Förlag.

Text : Johan Åhlund – Foto : Modernista och Amazon.
Missa inte Icepick på Instagram @icepick
Antal sidor: 277
Utg.datum: 2012-08
Förlag: Modernista
Översättare: Ulla Danielsson
Originaltitel: Blacklands
ISBN: 9789174990683