Tag Archives: subkultur

Generation 500 – Nostalgi av Jimmy Wilhelmsson & Kenneth Grönwall

Omslaget till Generation 500. En bok som passar utmärkt i hyllan bredvid den tidigare Generation 64. Foto: Bokfabriken

Vissa böcker fångar ens intresse lite extra. För min del är detta definitivt en sådan. Förväntningarna var nämligen inte så lite höga efter att ha läst Generation 64 med stor behållning. Nu har alltså Jimmy ”Spelpappan” Wilhelmsson och Kenneth Grönwall gett sig på uppföljaren, Amiga 500 har fått en egen bok i Generation 500. En bok som många längtat efter.

Många födda på sjuttio- och åttiotalet satt som kids som förtrollade framför sina hemdatorer. Mest populär var Commodore 64, och förutom att spela spel var det många som på stapplande steg började lära sig programmera på den. Commodore visste vad de gjorde, och när man lanserat Amiga-serien satt många i pojkrummen och funderade på hur man lättast kunde sälja en njure för att ha råd med en egen Amiga 1000.

Commodore Amiga 500 släppte loss hela Generation 500

Sedan kom Amiga 500, en billigare version med enorm potential. Jämfört med C64 ett monster med otämjd potential. Dessutom en fullfjädrad nöjesmaskin med spel som var så tjusiga att många inte trodde sina ögon. Reklamen visade upp bilder som fick många att tappa hakan över Amigans grafik.

Celebrandil, eller Mårten Björkman som han egentligen heter. En legendarisk kodare på Amiga-scenen. Idag jobbar han med att få robotar att förstå sin omvärld och att lära sig av den. Som du ser jämfört med min Rush 24 ryggsäck så är boken en rejäl pjäs. Den väger 1500g och är på 180 sidor, med fina bilder, tryckta på mycket fint papper. Foto: Johan Åhlund

Veckopengar sparades, gräsmattor klipptes in absurdum och det sommarjobbades utan dess like på loven. Julklapparna bestod för de lyckligaste ungarna av en stor vit papplåda innehållandes en ny Amiga 500.

1987 började en stor del av våra skickligaste kreatörer och innovatörer inom IT att experimentera med Amiga 500 och en hel subkultur startade. En kultur som gagnade både de som spelade spel, de som gjorde musik och såklart programmerarna. Just detta breda fokus och den kultur som Commodores datorer skapat och dess härliga kreativa synergier har Jimmy Wilhelmsson och Kenneth Grönwall skildrat i boken Generation 500.

Min egen hemdatorbana startade med en pipande Spectrum 48k, sedan en Atari 1040 ST, och till slut en Amiga 500. Kompisarna hade Spectrum eller C64 innan Atari och Amiga började dela upp kidsen i två läger.

Amigan var en härlig maskin, inköpt via en annons i Gula Tidningen tillsammans med två Tac-2, en färgmonitor, en ryggsäck proppad med spel samt en hög med DatorMagazin och Svenska Hemdator Hacking. Det kostade en slant men det var det värt. Inte minst för att den var entrébiljetten till en härlig kultur samt för att det fanns så mycket att göra med den. Jag köpte den ganska sent och det var skönt att ha en egen efter att ha spenderat mycket tid hos kompisarna.

Lite hipsterläsk, en plats i solen och en god bok. Det kallar jag semestertider. Boken satte tonen för kvällens retrosnack, för vi är många som minns både C64 och Amiga 500 med goda minnen. Foto: Johan Åhlund

Just dessa känslor och erfarenheter skildrar man i boken Generation 500 på ett härligt nostalgiskt sätt. Inget var omöjligt, datorer var framtiden och vissa av våra ungdomar satt på talanger av absolut världsklass när det handlade om att skapa spel, demos och musik. Förmågan att maximera ut varje uns av datorns kapacitet blev dessa ungdomar experter på. Inte undra på att boken blir intressant, för det finns hur mycket härlig nostalgi, kompetens, affärsnytta, spelkultur som helst att skriva om. Lite av ett I-landsproblem för Jimmy och Kenneth.

Generation 500 är en grafisk fullträff

Att presentera en hel kultur i bokform kan göras på flera sätt. Ett är att skita i all formgivning, använda sparsamt med svartvita bilder och sedan skriva sida upp och sida ner med text. Det blir sällan bra med tanke på att läsarna då går miste om all pixelnostalgi och känsla. En bild säger mer än tusen ord, för att få in ytterligare en sliten klyscha. Ett annat sätt är att försäkra sig om ett stort format, i kaffebordsstil, med hög papperskvalitet, att säkra upp massor med fina bilder och sedan lägga mycket tid vid att paketera det snyggt. Det har man verkligen lyckats med. Den tidigare boken Generation 64 var fantastisk och Generation 500 är lika välarbetad både formmässigt som innehållsmässigt.

Det var andra tider förr. Medans andra sprang omkring ute och lekte eller jagade tjejer fanns det samtidigt en enorm kunskap om just Amiga 500 i svenska skolor. Många var så kallade lamers, men i varje skola fanns någon eller några som verkligen lärde sig att maximera kunskaperna. Foto: Johan Åhlund

Innehållet är precis som kulturen brett. Storyn om själva datorn och hur den kom hit rivs av på direkten och sedan börjar ett rent smörgåsbord av nostalgi för svenska hemdatordatorägare.

Spelen har såklart en stor del i boken. Säg den svensk (både killar men även tjejer) i fyrtioårsåldern som inte spelat spel som Bubble Bobble, Populous, Monkey Island, The Great Giana Sisters eller Defender Of The Crown. Bilder tillsammans med intervjuer av nyckelpersoner är vägen att gå, och kapitlet om tidningen DatorMagazin visar med tydlighet och humor om en tidningsbransch med stor kreativitet, fria tyglar och ett härligt driv. Hur modernare motsvarigheter på webben jobbar är även kul att läsa.

Sedan kommer ett rejält tilltaget kapitel om musiken som skapades, och här intervjuas en stor mängd personer som berättar om hur de knappt kunde slita sig från sina sequencers.

Bokens riktiga höjdpunkt är kapitlen om hackarna och spelmakarna där dåtida legender som Mahoney och Kaktus hjärtligt berättar om upplevelsejakter och avancerad problemlösning och jämför detta med hur branschen ser ut idag.

Generation 500 visar upp svenska innovatörer av världsklass

Intervjuerna överlag levereras med fina bilder och jämför ofta hur det var då jämfört med nu. Så här i efterskott ger intervjupersonerna en insikt i den smått kusliga kompetens de besitter inom sina områden. Det är oerhört imponerande att läsa om dåtida datalegender som Jacob ”Jas” Ström, Mårten ”Celebrandil” Björkman, Johan ”Rubberduck” Döhl och Andreas ”Megaman” Tadic bara för att nämna några av bokens personligheter. Samtliga är kreativa genier av absolut världsklass och har bidragit till massor av tekniska innovationer. Man blir nästan mörkrädd när man så här i efterskott läser djupintervjuer med personer vars namn man läst på skärmen under demos, eller sett på crackade spel i ungdomen. Dessa herrar såg många upp till och det är otroligt imponerande att se vad de arbetat med, och åstadkommit efter att de lärt sig tämja Amigan. Imponerande är dagens underdrift.

Generation 500 är precis som sin föregångare Generation 64 för många en välkommen och snudd på oemotståndlig nostalgikick för många. En mycket skickligt paketerad resa till en tid då det enda man behövde för att vara lycklig var en tjej att krama, en Suzuki K50, en Amiga och en Tac-2 (okej, nästan i alla fall). Flera av bokens intervjuer borde vara obligatorisk skolläsning då de är inspirerande, skrivna med glimten i ögat och samtidigt visar vad man kan åstadkomma genom att tämja ett programmeringsspråk.

Mycket bra jobbat Jimmy Wilhelmsson och Kenneth Grönwall. För andra gången dessutom. Boken är en mycket bra present till vilken sjuttio- eller åttiotalist som helst.

Text & Foto : Johan Åhlund

Boken hittar du hos Bokfabriken Mer om Jimmy Wilhelmsson hittar du på Spelpappan. Boken har även en egen sajt. Mer härlig nostalgi finns i klippen nedan.